Sara Auster vill att du slappnar av. Medan våra egna liv fylls av oljudet från digitala notifikationer och skärmar som pockar på vår uppmärksamhet, försöker den New York-baserade musikern och ljudterapeuten hjälpa andra att logga ut, pausa och bli mer närvarande. Men snarare än att leda dig genom sin meditation med hjälp av ord, som man skulle kunna förvänta sig, använder hon sig av ljud.

Det kallas ljudbad. Med hjälp av klangskålar i kristall och andra okonventionella musikinstrument skapar Auster ett atonalt ljudlandskap som fyller hela rummet. Designat för att innesluta lyssnaren och göra sinnet lättare. Genom djuplyssning menar hon att vi kan höja oss över vardagens mentala utmattning och återfå vårt fokus.

Auster är sedan länge övertygad om att ett medvetet lyssnande kan ha en återhämtande effekt. Och nu, ett decennium in i vårt kollektiva beroende av smartphones, börjar resten av oss äntligen komma ikapp och söka efter vårt eget sätt att backa bandet. Allt för att dämpa de överflödiga oljuden i våra huvuden. Genom att doppa oss i ett ljudbad får vi ett effektivt sätt att stänga dem ute och skapa förutsättningar för en mer medveten livsstil.

Ett växande antal människor anser att Auster är något på spåren. Hon har genomfört sina ljudbad – dels som meditationsövning, dels som musikaliskt liveframförande – inför åskådare på ställen som Museum of Modern Art, Rubin Museum och Lincoln Center. I takt med att allt fler söker efter ökad klarhet bokar Auster in fler och fler framföranden med ljudbad runt om i USA och i världen.

Nu vill Auster att den terapeutiska nyttan med att omsluta sig i ljud ska nå ännu fler människor. Hon släppte nyligen ”Namora”, sitt andra album med ljudbadsmusik. Tanken är att människor ska få chansen att uppleva fördelarna med ljudbad i sina egna hem. För bästa möjliga resultat kan du spela den på en vinylspelare ansluten till Sonos och låta musiken skölja över dig. Eller så kan du förstås streama någon av alla de andra artister som skapar meditationsvänlig ambientmusik. Oavsett vad du väljer så väntar ditt eget ljudbad på dig i hemmet. Inga klangskålar krävs.

Vi besökte nyligen Auster i hennes lägenhet i New York för att lära oss mer om hennes förhållande till ljudterapi.


Vad är ett ljudbad?
Min definition av ett ljudbad är en meditativ upplevelse där ljud medvetet används för terapi och återhämtning. Det är en övning i djuplyssning. Vilket kanske låter enkelt, om det inte vore för att vi sällan är medvetna om hur vi lyssnar. Och det är där mindfulness kommer in.

När jag genomför mina sessioner, oavsett om det sker med en eller tiotusen personer, handlar det om att öka medvetenheten i relation till ljud. Det är när vi lyssnar fokuserat och börjar rikta vår uppmärksamhet som vi upplever mindfulness under en längre tid. Och det är först då som det börjar påverka andra delar av våra liv.

Det finns gott om upplevelser med ljudbad där människor pratar om chakra och kosmisk planetär energi – vilket jag inte säger något illa om – men för mig är det mycket enklare än så. Det handlar om att gång på gång öva sig i ökad medvetenhet, vilket börjar med att lyssna.

Lyssnande leder till en djupare förståelse för sånt som dyker upp inombords och i vår relation till omvärlden. Det kan leda till starkare band till dig själv och andra, och i sin tur ökad medkänsla, uttrycksfullhet och kärlek.

Varför ljud? Vad är det i den här metoden som folk inte kan få från, säg, en guidad meditation?
Den särskilda typen av atonalt ljud ger människor utrymme att röra sig till den plats där de behöver vara, att skapa en unik upplevelse. Jag har mediterat i över ett decennium, och jag står inte ut med att någon pratar med mig när allt jag vill är att nå ett särskilt tillstånd. Ofta när jag leds säger någon: ”Rensa nu ditt medvetande på allt”” Jag var där borta. Varför ta mig hit? Att använda ljud minskar barriären. Du tillåts på sätt och vis att argumentera med ljudet som virvlar runt i rummet, vilket gör det till ett intressant koncept inom meditation.

Ljud ger även människor chansen att släppa in det som råkar dyka upp. Jag tror att det kan minska pressen. Idén om att meditera omgärdas av så mycket stelhet, en typ av stereotyp om hur det ska göras på rätt sätt, vad som krävs för att rensa huvudet och att sitta rakryggat. Det här är mer tillgängligt för människor.

Jag ser inte mindfulness som något bara för eliten, eller för en viss typ av person. Jag anser att det är för alla. Jag har skapat upplevelser för barn och folk i åttioårsåldern, idrottare och patienter med obotlig cancer. Alla etniciteter, alla åldrar, alla spirituella bakgrunder. Det finns en anledning till att vi säger att musik är ett universellt språk.

Hur kan folk skapa ett ljudbad i hemmet? Går det att göra det med Sonos?
Det första steget är att bjuda in den här typen av ljudupplevelse i sitt hem. Det behöver inte vara något specifikt. [Om du har Sonos] har du redan fört in en annan upplevelse av ljud i ditt hem, vilket påverkar ditt liv.

Det har varit väldigt spännande att uppleva Sonos och få möjlighet till unika ljudupplevelser i olika delar av hemmet. Det gör hela känslan större vilket, oavsett om man är medveten om det eller inte, definitivt innebär en förändring i sättet att relatera till ljud i vardagen.

Folk kan enkelt integrera övningar i mindfulness och bara säga ”Alexa, spela meditationsmusik”. Den sätts på. Du behöver inte göra ett dugg. Bara sätt eller lägg dig ner bekvämt och få ett ögonblick av anknytning till ditt inre.

Min känsla är att när tekniken utvecklas exponentiellt, svarar vi med att konstant vara reaktiva och lägga 100 % i allt vi gör. Vilket är något som sätter sig på våra nerver. Det är anledningen till att meditation och mindfulness blir så populärt. För att folk känner att ”snälla, ge mig en anledning att stanna upp ett ögonblick”. Vi ombeds hela tiden att engagera oss. Men vad som bland annat är så bra med röststyrning är att det blir mycket enklare och smidigare att få de där stunderna för sig själv.

Du använder dig av en väldigt speciell ljudmässig och musikalisk stil. Berätta om hur du skapade ditt sound.
Det handlade mycket om att pröva sig fram. Jag har en bakgrund som hobbymusiker, samlare och musikälskare. Det har alltid varit en del av mitt liv, och jag har alltid vetat att musiken påverkar mig på ett omvälvande sätt. När jag startade med det här arbetet började jag bli mer uppmärksam på hur och varför det är på det viset.

Jag upplever att många av mina ljud går att koppla specifikt till vissa kulturer eller ursprung, vilket är något som jag verkligen respekterar. Jag är däremot intresserad av att kringgå de neurologiska banor som folk redan har skapat. Om någon ser en gitarr eller en maracas eller ramtrumma har de redan en association till det instrumentet. Till och med en klangskål från Himalaya väcker associationer. Det är en anledning till att jag började använda mig av klangskålar i kristall, eftersom det är ett mer modernt redskap som folk ännu inte har några associationer till.

När folk promenerar in i ett rum ska det vara ett rent och inbjudande utrymme. Det är där upplevelsen börjar, innan de ens kan höra ljuden. Det är därför som jag använder de instrument som jag gör. För att nykomlingar inte behöver kategorisera sina reaktioner eller döma dem. De har aldrig upplevt det förut. Det är nytt.

Ditt senaste album Namora släpptes exklusivt på vinyl, med möjlighet till digital nedladdning och streaming senare. Varför vinyl? Varför spelar formatet roll?
Det är faktiskt min andra inspelning. Den första släppte jag i en liten snidad trälåda med en USB och en kristall inuti. Folk besökte mina ljudupplevelser och frågade mig: ”Hur gör jag det här hemma?” Och mestadels när jag började göra det undrade folk: ”Har du en cd?” Även på den tiden tänkte jag: ”Vad ska du förresten göra med en cd? Du måste ha en bil för att lyssna på en cd.”

Jag ville inte släppa inspelningarna digitalt eftersom det var viktigt för mig, som en person som samlar på vinyl, att människor har en fysisk upplevelse av ljud. Det bjuder in till en äkta upplevelse och relation till musiken. Jag känner att det blir allt lättare att låta överlåta sina beslut åt en algoritm. Vi är väldigt duktiga på det, men jag saknar tiden när musik upptäcktes med nyfikenhet och entusiasm. Jag brukade skapa blandband och pausa, verkligen umgås med musiken. Jag tror att det är viktigt att involvera sinnena på det sättet.

När jag gjorde kopplingen att ena sidan av en LP-skiva är ungefär 20 minuter, vilket är ungefär den rekommenderade tiden för meditation, var det helt naturligt att bara göra en låt på varje sida. Du har den fysiska upplevelsen av att ta av plastfolien, plocka ut skivan, titta på den och sätta på den.

Och Namora är en genomskinlig vinylskiva, vilket är en cool liten bonus när du plockar fram skivan.
Det inbjuder till en speciell upplevelse eftersom skivtallriken syns, och du kan tänka att ”det där är en liten del av mig”. Det involverar lyssnaren.

Berätta om din inspelningsprocess. Är fler album planerade?
Jag skulle älska att göra fler inspelningar. För det är tillgängligheten som verkligen är viktig. Jag är bara en person. Jag kan besöka alla dessa vackra platser och hålla i hur många grupper som jag kan, men jag känner verkligen att jag behöver kunna erbjuda fler inspelningar om jag ska nå ut till en större publik.

Båda albumen spelades in i kyrkor. Den första skapades i en ombyggd kyrka uppe i Hudson, och den andra spelades in i Unitarian Church i Brooklyn Heights. Det var viktigt för mig att fånga så mycket som möjligt av rymden och miljöljuden där.

Jag har haft mycket erfarenhet av både liveupplevelser och inspelningar – att gå in i ett bås för att skapa det mest perfekta, krispiga ljudet. Men jag var helt enkelt inte intresserad av det. Jag är intresserad av att dela med mig av en upplevelse som är så sann mot liveupplevelsen som det bara är möjligt.

Det här inlägget finns också tillgängligt på språken: en en-gb en-au fr de it es da nl no