Also available in: en en-gb fr de nl

Det senaste hembesöket hos Vicky Grout är en fortsättning på det exklusiva samarbetet mellan Sonos och Freunde von Freunden.

 

Vicky Grout's room is a cosy mish-mash of analogue cameras, boxes of trainers, and magazines crammed into every bookshelf

 

Grime är den senaste stora musikexporten från London. Men gör inte misstaget att blanda ihop det med hiphop. Grime har en helt egen stil.

Grime har dock alltid haft ett milt sagt komplicerat förhållande till media. Det började när Wiley bröt ny mark, och fortsatte när Skepta blev förtrupp i den framväxande genren. Så hur kom det sig då att Vicky Grout släpptes in i värmen – att hon gavs möjlighet att dokumentera kulturen genom sin kameralins?

En blick in i Vickys hem i södra London räcker för att få en känsla för hur det kommer sig att hon har fått en riktig plats i grimescenen. Hennes rum är ett tilltalande kaos av analoga kameror, sneakerskartonger och tätt packade magasin som trängs i bokhyllorna. Liksom den rejvscen som hon blev del av i sjutton års ålder sprakar hennes rum med energi och intensiva färgklickar.

”Jag avskyr bilderna. Men älskar Vicky Grout.” – Skepta

Ändå är konstrasten mot East Ends rejvfester slående. Från enorma ljudanläggningar som pumpar ut musik i 140 bpm till hemmets relativa lugn. Rummet fungerar lite som Vickys tillflyktsort. Här sprider hennes PLAY:1:or en mjuk matta av klassisk Detroit-house. Allt medan hon redigerar bilder och svarar på mejl.

”Jag tenderar att lyssna en hel del på mixar från en digital musikplattform som heter Soulection. Det finns särskilt en mix där som Joe Kay gjorde för några månader sen. Jag insåg att det typ är det enda som jag kan jobba till, det är riktigt terapeutiskt.”

 

Wherever grime and London street culture is headed, Vicky Grout is often right in the thick of it.

 

Ett genomgående tema i Vickys fotografier är hennes förmåga att fånga de oförberedda ögonblicken. Ytligt sett kan grime uppfattas som uppjagad, med våldsamma skildringar och en grundmurad misstro mot det glittrande London. Å andra sidan präglas genren av en distinkt humor, självmedvetenhet, värme och självunderskattning. Vicky lyckas fånga allt detta i sina bilder. Hon lyckas ge grime ett mänskligt ansikte på sätt som de flesta medier struntar i.

”Det var först när jag fann mina föräldrars gamla analoga kompaktkamera som jag verkligen blev biten. Jag började plåta med filmrullar eftersom jag inte visste hur de funkade och helt enkelt gillade att ta bilder av saker. Av rejvfesterna som jag gick till, av sånt som intresserade mig. Jag tror det märks att jag fotar musik som jag lyssnar på.”

Var än grime och Londons gatukultur rör sig kan du vara säker på att Vicky befinner sig mitt i smeten. Hon är ett oumbärligt energikippe. Oavsett om det handlar om att fånga den speciella energin vid rejvfester eller kaoset på Londons myllrande gator. Och hon fortsätter att vara djupt rotad i kulturen, tack vare sitt ärliga förhållningssätt till artister och deras musikaliska ögonblick.

 

One prevailing theme throughout Vicky Grout's photos is capturing off-guard moments.

Photography by © Christian Cassiel